Gestalt-Akademin i Skandinavien Seán Gaffney : Gestalt at Work Föreningen Gestalt i Organisation Sveriges Auktoriserade Gestaltterapeuter GIS-International

Lördag 16 december, 2017

 

Inspirationsguide för personlig utveckling och ledarskap 2003/2

Ledare
Andligheten i gestalt
Att finna lycka i vardagen

Beställ tryckt ex. av Inspirationsguiden



LEDARE:

Välkommen till det andra numret av Inspirationsguiden för personlig utveckling och ledarskap. Förra numrets tema, "Livskvalitet" fortsätter under ännu ett nummer, nu dock frambringat med ett annat perspektiv. I förra numret riktade jag mig genom artiklarna främst mot ett samhällsperspektiv. Stress och utbrändhet präglar samhällslivet idag, kanske fr.a. förmedlat genom media men också som en konkret erfarenhet som många känner av i sin vardag.
Gestaltterapin fokuserar i hög grad på de mekanismer som saboterar människors hälsa; oförmågan att skapa verklig kontakt i relationer liksom med sin egen erfarenhetssfär; förvirringen som uppstår i att inte veta sina gränser; utmattningen som tränger sig in i våra kroppar när vi inte förmår stanna upp och se vad nuets verklighet består av bortom våra fantasier; känslan av tomhet och meningslöshet som breder ut sig när vi tappar kontakten med vilka vi är och vilka mänskliga ideal vi egentligen vill förverkliga.
Listan kan göras längre.
I det här numret av Inspirationsguiden vill jag ge en inblick i Gestalts andliga grund.
De flesta som genomgått en längre gestaltterapeutisk process kommer förr eller senare att ställa sig djupt existentiella frågor.
Jag vill här peka på att gestaltterapin rymmer ett brett spektrum av andliga redskap som är tillämpliga i den terapeutiska processen och därför kan vara en fördjupning av den personliga utvecklingen såväl psykologiskt som andligt.

Alla religioner kan i ett psykologiskt perspektiv sägas vara djupgående systematiseringar av ett etiskt förhållningssätt.
I gestaltterapi arbetar vi med vad som är verkligt, förankrade i ett fenomenologiskt perspektiv, med en konkret metod för förverkligandet av en mänsklig etik. Oavsett vilket etiskt innehåll vi väljer att leva efter i samspelet med våra medmänniskor ‚ i en kristen, buddhistisk, muslimsk, judisk eller ateistisk etik ‚ måste vi bli verkliga inför oss själva och ta ställning till hur vi vill leva.
För att kunna sätta gränser för hur mycket vi tar på oss av arbetsuppgifter och för att säga ifrån när vi möter orimliga krav, behöver vi utforska och pröva vår egen personliga moral, för att synliggöra och integrera de inre motsättningar de flesta av oss kämpar med. Detsamma gäller utvecklandet av respekten för alla människors lika värde ‚ vilket gäller oss själva såväl som andra.
På så sätt kan vi i det nära ‚ i våra möten med varandra ‚ bidra till en fredligare värld.

Folmer Leide reder i det här numret ut begreppen kring andligheten som finns i gestaltterapins rötter och fokuserar särskilt på de mindre uppmärksammade kristna och sufiska beröringspunkterna till Gestalt.
I intervjun med Birgit Off lyfts särskilt den mera kända buddhistiska grunden i Gestalt fram. Birgit betonar värdet av att uppmärksamma vardagens näraliggande glädjeämnen och på så vis vända en negativ inställning till en positiv och meningsfull.

Gestaltterapins rötter består av psykoanalytisk teori, Jungiansk analys, gestaltpsykologisk forskning, existentialistisk och österländsk filosofi samt Reichiansk kroppsterapi. Med en så rik inspirations- och teoribildningsgrund är det naturligt att gestaltterapeuter integrerar dessa perspektiv med olika tonvikt i sin praktik, beroende på sin personlighet och etiska värdegrund.

Två av den svenska gestaltgemenskapens tydliga förträdare för ett andligt perspektiv på Gestalt har på kort tid avlidit efter en tids sjukdom. För att minnas dem, Sven Söderberg och Lasse Norberg, återfinns en minnesruta på sidan 5. Bägge lämnar en stor gärning efter sig genom att ha företrätt ett gestaltiskt perspektiv inom fr. a. missbruksbehandling respektive företags- och organisationsvärlden.

Jag hoppas du får behållning av att läsa artiklarna i detta andra nummer av Inspirationsguiden och du är naturligtvis hjärtligt välkommen med reaktioner och funderingar kring innehåll och utformning.
Det kommer också snart att finnas ett DialogForum på GestaltinFormation Webplats, där du har möjlighet att diskutera gestaltiska perspektiv och egna erfarenheter av Gestalt.

Lars Berg



Andligheten i gestalt.

Gestaltterapin, som den tillämpas i det konkreta mötet mellan terapeut och klient eller terapeut och grupp, har en inbyggd och ganska unik andlig näringskälla i Gestaltterapins rötter. Bland dem finner vi den kristna existentialismen och med den, genom stamfadern Abraham, den judiska, den kristna och den muslimska mystiken i sin oändliga rikedom. Vi finner också i Gestaltterapins rötter den jungianska psykologin och härifrån öppnar sig dörren naturligt till den österländska filosofin, som beskrivs på annat ställe i Inspirationsguiden. Gestaltterapin utmärker sig således med att både ha ett fundament i den psykoterapeutiska teorin och en solid förbindelse med välförankrade andliga traditioner. Andligheten i gestalt kan i en mångfald av former bidra till, och kanske även bli ett centrum för, den enskildes livskvalitet.
Gestalt är mycket mera än de flesta tror.
Men det är viktigt för mig att poängtera, att andligheten är spännande bara när den hjälper oss att leva. Allt i den som inte bidrar till att få oss att leva ett rikare och mera fullödigt liv, är utan värde.
Från den muslimska mystiken, som nog är bättre känd under namnet sufism, kan vi hämta följande lärdomshistoria:

En lejonunge blev föräldralös i mycket späd ålder. Den blev adopterad av en flock får och tillbringade dagarna med att äta gräs tillsammans med fåren. Den tänkte på sig själv som ett får bland alla andra.
En dag kom ett vuxet lejon förbi och närmade sig lejonungen, som naturligtvis blev paralyserad och trodde att lejonet skulle kasta sig över den. Lejonet var förvirrat över att finna en lejonunge, som uppförde sig som ett får: "Vad i all värden gör du? Vet du inte att du är ett lejon som jag?"
"Nej, nej nej, jag är bara ett får, jag är inte alls som du."
Lejonet tog ungen i nackskinnet och bar den till en damm och fick den att se ner på vattenytan. Där såg lejonungen sin spegelbild och att den i verkligheten var ett lejon. I det ögonblicket förändrades hela dess medvetenhet och den blev det som var dess födslorätt.

"Du är mycket mera än du tror", kan man uttyda av ovanstående, med fullt stöd i såväl Bibeln som i Koranen. Ofta är vi på grund av vår uppväxt, massmediala påverkningar och Jantelagen, blinda för den gudomliga gnista som är nedlagd i oss. Men insikten om själens ursprung ‚ i den omfattning vi steg för steg eller plötsligt kan ta den till oss ‚ är ett otroligt kraftfullt stöd i vår strävan att skapa en bättre livskvalitet, som den helt unika människa var och en av oss är.

Det finns, grovt uttryckt, två källor till förändring.
Den ena är viljans väg, där vi tar itu med och avslutar händelser i det förflutna; händelser som saboterar det liv vi gärna vill ska utveckla sig på ett berikande sätt från detta nu till nästa nu. Jag vet själv att den vägen till och från fungerar, men också att den ibland slår fel.
Den andra går genom nåden. Martin Lönnebo berättade på en meditationskurs i Köpenhamn att det sista hans far sa till honom var: "Kom ihåg, min son, att allt är nåd." Ofta sker verklig förändring genom nåden, vilken form den än tar sig ‚ medmänsklig kontakt eller meditation, bön, retreat, stillhet, andakt, läsning av poesi eller de andliga mästarna. Guds kärlek till oss är så ofattbart mycket större än vi tror. Flera och flera bär vittnesbörd om att en andlig utövning befrämjar livskvaliteten.
Nyckeln till den andliga utövningen är kärleken. Guds till oss. Vår till Gud. Vår till oss själva och till varandra. Längtan är stor, ja, nästan omättlig. Vi vill bli älskade, helst villkorslöst.
Endast Gud älskar oss villkorslöst.
Vi älskar med både den storhet vi bär inom oss och de sår vi har med oss och därför också med de begränsningar vi har. Det är gott att inse detta, så att inte partnern eller familjen skall bära en längtan av orimliga dimensioner. Avlastningen av parförhållandet och familjen ligger kanske i att återskapa en kontakt med något som är transcendent. Om man upplever sig fullt ut älskad och accepterad av Gud, blir det desperata behovet av bekräftelse, acceptans och kärlek från andra människor inte så dominerande.
Tätt förbundet med kärleken är förvaltarskapet. Vi är skapta till Guds avbilder med ansvar för oss själva, varandra och världen. Inget mindre.

Hur ska vi då bära oss åt?
Mystiker av judisk, kristen och islamisk observans har enstämmigt betonat vikten av, att vi i vårt sökande efter livskvalitet inte drar oss undan de jordiska och konkreta vardagliga realiteterna, utan att vi är i dem samtidigt som vi ger dem deras rätta perspektiv och fyller dem med andlig mening.
Bara på det sättet kan vi förena de två världarna, den jordiska och den andliga. Den jordiska där vår kropp föds och dör och där vi mellan dessa punkter genomlever våra skiftande existentiella problem. Den andliga, där vi på olika sätt sträcker oss efter Gud och Han efter oss.
Gestaltterapin erbjuder oss, med sina olika rötter, en rikedom av redskap till att ta fatt i våra uppgifter. Var och en på sitt eget vis kan vi utveckla våra liv och andlighet i den form som nu passar oss bäst, utifrån respekten för att vi alla är unika och att vägarna är många.

– Folmer Leide.

Översättning från danskan: Lars Berg

Litteraturförslag:
Kim Zetter: Simple Kabbalah. 2002.
Martin Lönnebo: Väven. Stora träningsboken för själen. Om fascinationen inför det inre livets rymder. 2000.
Wilfrid Stinissen: I dag är Guds dag ‚ Texter för årets alla dager. 2002.
Folmer Blume Leide: Rumi ‚ kärlighedens digter (utkommer på danska i nov. 2003.)


Att finna lycka i vardagen
– en intervju med Birgit Off


I sitt arbete som planeringskonsult på Perlan Dialog & Ledarskap ‚ ett företag bestående av ett nätverk av konsulter som arbetar utifrån ett utpräglat gestaltiskt perspektiv ‚ har Birgit Off mött många människor inom arbetslivet med stressrelaterade problem och utmattningssyndrom.
När Birgit stod inför val av ämne för ett forskningsarbete i sin kompletterande Mastersutbildning i Gestaltpsykoterapi, föll det sig naturligt att rikta sin forskande blick mot de utbrändhetsproblem hon mötte i sitt arbete.
Med tanke på dess energislukande karaktär kände dock Birgit att hon ville närma sig ämnet på ett annat sätt än att enbart titta på utbrändhetens orsaker.
Hon frågade sig vad motsatsen till utbrändhet kunde vara och fann begreppet "lycka" som en motpol. Genom att fokusera på lycka hoppades Birgit att finna alternativa sätt att komma ur utbrändhetens järngrepp av onda cirklar.

Birgit Off har sedan många år studerat buddhistisk psykologi, utöver den buddhistiska grund som finns i gestaltterapins rötter från österländsk filosofi.
Begreppet "lycka" förekommer rikligt i buddhistisk litteratur, medan det är tämligen sällsynt i västerlandets psykologiska böcker. Vid en genomsökning efter förekomsten av "lycka" fann Birgit endast ett ställe i gestaltlitteraturen. Det var en mening där Fritz Perls nämnde det som i förbigående. Trots allt är detta en tydlig markering, där Perls uttrycker sig på ett närmast buddhistiskt sätt.
Inom Buddhismen är "lycka" ett centralt begrepp och, paradoxalt nog, knutet till det neutrala tomrum vi i västerländsk kultur har så svårt att närma oss.
Om något fenomen kan sägas vara frånvarande i en snart utbränd människas tillvaro är det just "tomrum"; möjligen med undantag för den känslomässiga och existentiella upplevelsen av inre tomhet ‚ att inte ha mera att ge.
Tomrum i buddhistisk mening innebär att stilla sig och se världen utan tolkningar och förutfattade meningar; att uppleva det som är, utan illusioner.
För att spetsa till den paradoxala relationen mellan lycka och tomrum valde Birgit att genomföra sin forskning utifrån temat "vardagslycka"; att se glädjeämnen i det näraliggande - i vardagen.

Vad är då vardagslycka?
I sina forskningsintervjuer har Birgit Off mött många goda exempel på vardagslycka. Ett genomgående tema i dessa beskrivningar är upplevelser av närvaro i stunden.
Sinnesupplevelser som träder fram som plötsliga förhöjningar av livskänslan; i naturen, genom en medmänniskas leende, berördheten av ett musikstycke eller andra konstnärliga uttryck, den klara luften eller det friska regnet.
Lyckokänslan kan också uppstå i den existentiella kontakten med sin humanitet; insikten om att vara del av ett större sammanhang ‚ familjen, släkten eller en kulturell gemenskap. Glädjen i närheten till andra människor har också betydelse, inte minst till de närmaste familjemedlemmarna men också till vänner och i tillfälliga möten med personer där man når varandra på en djup nivå.
Ö.h.t. tycks vardagslyckan uppstå under stunder av mottagande av situationen som den är, då intervjupersonerna stannat upp och uppmärksammar sin upplevelse av det närvarande och just då sanna. En slags helhetsupplevelse av samstämmighet, där sinnena, kroppen och tänkandet om situationen stämmer med varandra.

Vilka hinder finns det för att uppnå vardagslycka och hur tar vi oss förbi dem?
Det framkommer i intervjuerna att det är svårare att få kontakt med vardagslyckan i perioder av stress. Det kan handla om att ha tagit på sig för mycket i arbetet eller att det finns obalans i den nära trygga basen när det gäller hälsa eller ekonomi. Då blir det svårare att stanna upp vid de enkla glädjeämnena, eftersom oron över situationen tar över livsstämningen.
För att ge sig utrymme att stanna upp inför de alltid närvarande möjligheterna till vardagslycka pekar Birgit här på betydelsen av ett kognitivt skifte; att börja tänka annorlunda om allt det som vardagslivet består av. I buddhistisk psykologi beskrivs tydligt hur våra tankar "förför" oss och sätter vågsvall av likaledes förföriska känslor i rörelse. Vi hamnar därmed lätt i en ond cirkel där tankarna och känslorna drar iväg med oss, antingen mot illusoriska mål som lovar omedelbar tillfredsställelse eller mot negativa förväntningar, där vi snabbt bedömer en ny dag som tråkig och trist. Tankemönstren är lika förföriska mot det destruktiva som mot det postitiva.
Möjligheten att uppnå lycka finns hela tiden tillgänglig för oss i att acceptera det som är i varje nytt nu. När vi förstår att ingenting är bestående utan att allt befinner sig i förändring, inte minst våra känslor, inser vi snart att också negativa sinnesstämningar är övergående. ‰tminstone om vi inte envisas med att hålla fast vid dem.

Hur ska vi då lära oss att acceptera det som är?
För det första gäller det att förstå att "det som är" är vad det är även när det är smärtsamt. Det är en naturlig impuls att vilja komma ifrån det smärtsamma, ofta genom att försöka ersätta det med något annat som mildrar smärtan. Problemet är då att vi har ställt oss vid sidan av möjligheten att möta den svårighet vi måste ta oss igenom. Vi s.a.s. skjuter det framför oss och förlänger därmed lidandet.
Endast genom att stanna upp och, så mycket vi kan, uppleva det som sker ger vi oss makten att finna en lösning på svårigheterna.
Beredskapen att möta svårigheter kräver en viss träning och nästa steg är därför att planera in stunder av stillhet och närvaro i vardagen. Kanske kan jag inplantera stunder av avkoppling - massage, musiklyssnande, meditation, promenader i naturen?
Att söka terapeutisk hjälp är också ett sätt att ta ansvar för sin situation ‚ vilket innebär att sluta hålla fast vid att klara allting själv.
Gestaltterapi är ännu ett sätt att skapa stunder av närvaro och - i dialog med en gestaltterapeut - ge utrymme för hela sin person.
Med adekvat stöd och egen träning är det t.o.m. möjligt att hantera en smärtsam sjukdom. Vad jag än lider av innebär det alltid större smärta att föra en förtvivlad kamp för att komma ifrån situationen än att vara närvarande i det som sker.

Lars Berg

Birgit Offs inspirationsböcker för vardagslycka:

Du kanske redan känner till en eller flera av mina tips, om så är fallet hoppas jag att listan kan påminna dig om att ta fram boken igen.

Susanne Bröggers bok Tone är en liten pärla. Tone är en person som jag själv träffade när hon levde. Hon var bästis med min vävlärarinna Tove som i sin tur min bästis Lise var inneboende hos. Lise och jag blev bjuden på smörrebröd, öl och snaps av dessa härliga kvinnor vi var bara 19-20 år och de var närmare 60år. Vilken lycka, vi satt med stora ögon, de var så olik andra kvinnor jag mött. Så ville jag bli själv när jag blev äldre.
Thich Nhat Hanhs bok Stunder I nuet, med tänkespråk för var dag
Dalai Lamas bok Den oändliga visheten, råd för ett gott liv.
Sven Nordquists alla böcker.
Lena Andersons alla böcker.
Sönam T. Jamyanglings lilla häfte Konsten att vara lycklig. Kan beställas från Svensk-Tibetanska Skol- och Kulturföreningen.
Laura Stoddarts bok Trädgårdstankar
Kahlil Gibran Profeten.

 

© Lars Berg Egenart 2007-17